Jag lämnar nu det hem som jag älskar och återvänder till mitt egna hem som jag också älskar. Tänka sig vilken tur man kan ha. På båda ställena finns också människor som betyder mest för mig. Jag hade gärna flyttat hemstaden några mil norr ut och huvudstaden lite söder ut. Då hade det varit perfekt. Men vem kan med att önska perfektion när det det ändå är så bra som det är!?
Kolgrillsgrillad oxfilé med potatisgratäng serverades igår kväll. Kött som smälte i munnen och jag kunde ätit hur mycket som helst. Sen sov jag en skön sömn hela natten, drömde om att jag och Nicklas var och kikade på ett megahus i ett lyxområde i Stockholm. Vart i min annars rätt realistiska hjärna denna dröm kom ifrån det tål att tänkas på men tre våningar, pool och ångbastu kanske inte är något vi kommer satsa på i första taget. Men en dröm är ju just bara en dröm för att den inte är på riktigt.
Solen skiner nu utanför bussfönstret och håller tummarna att den fortsätter göra detta även i Stockholm. I kväll blir det sambokväll med min skäggman och känner jag honom rätt, utan att sätta någon press, så tror jag att det vankas en trevlig söndagsmiddag!
Jag kommer minnas denna helgen, fin var den. Bara en sådan sak som att jag och mamma hade en liten roadtrip för oss själva där Ace of base strömmade ur högtalarna och himlen var rödfärgad utanför fönstret. Även de små detaljerna får man ta med sig och spara i hjärtat.