Pappas dag

Min pappa! Han fyller år idag. Värd alla grattis man kan tänka sig!

Bild

Annonser

Mars, med allt det förde med sig.

Mars sista dag är nu över, en månad som varit fylld av intensivt jobb till en början, ett väder som man mådde illa av men som sedan övergick till sol som visade sig från sin bästa sida och en lugnare vardag. Jag har fått ett jobb som inslagsproducent på ett projekt som är ett av de större i sommar och Nicklas ska jobba på det samma. Mars har alltså gett mig och Nicklas tid tillsammans vilket jag tackar eventuellt högre makter för.

Denna månad har även bringat ett nytt litet tillskott till släkten, ett nytt litet liv som var det sötaste jag beskådat. Men hur fint det än är när nya liv tillkommer, lika sorgligt är det när ett försvinner. Och det var tyvärr så mars sista timmar tedde sig. En morfar, en far, en bror och en person jag fått äran att träffa några gånger de senaste åren har nu somnat in. Det är liksom så det funkar.

Jag kommer nu att blåsa ut det ljus jag tänt och låta mars månad avslutas där. Livet liksom. Som ändå fortsätter i morgon som vilken första aprildag som helst.

En sista tanke. Om ni nu försöka er på att lura någon i morgon så se till att ni kan le åt det efteråt. För det är ändå det allt går ut på. Att le, skratta, njuta och leva här och nu.   

20140401-005501.jpg

Lämnar ett hem men färdas mot ett annat

Jag lämnar nu det hem som jag älskar och återvänder till mitt egna hem som jag också älskar. Tänka sig vilken tur man kan ha. På båda ställena finns också människor som betyder mest för mig. Jag hade gärna flyttat hemstaden några mil norr ut och huvudstaden lite söder ut. Då hade det varit perfekt. Men vem kan med att önska perfektion när det det ändå är så bra som det är!?

Kolgrillsgrillad oxfilé med potatisgratäng serverades igår kväll. Kött som smälte i munnen och jag kunde ätit hur mycket som helst. Sen sov jag en skön sömn hela natten, drömde om att jag och Nicklas var och kikade på ett megahus i ett lyxområde i Stockholm. Vart i min annars rätt realistiska hjärna denna dröm kom ifrån det tål att tänkas på men tre våningar, pool och ångbastu kanske inte är något vi kommer satsa på i första taget. Men en dröm är ju just bara en dröm för att den inte är på riktigt.

Solen skiner nu utanför bussfönstret och håller tummarna att den fortsätter göra detta även i Stockholm. I kväll blir det sambokväll med min skäggman och känner jag honom rätt, utan att sätta någon press, så tror jag att det vankas en trevlig söndagsmiddag!

Bild

Jag kommer minnas denna helgen, fin var den. Bara en sådan sak som att jag och mamma hade en liten roadtrip för oss själva där Ace of base strömmade ur högtalarna och himlen var rödfärgad utanför fönstret. Även de små detaljerna får man ta med sig och spara i hjärtat.

En liten knodd

Tio dagar gammal och redan en liten individ. Så söt, lugn och behändig. En stor eloge till min kusin Åsa och hennes Alex som bakat denna godbit. Jag kunde inte låta bli att låta kameran smattra (utan blixt) när vi var där, det är ju inte ofta man har en sån där liten fin modell framför sig. Att min fina kusin Åsa, som jag har lekt katt ihop med, bildat hemliga klubbar tillsammans med och klätt ut mig till påskkärring med nu har en liten knodd är ju rätt galet. Men ändå så självklart på något sätt. Det ska bli spännande att se denna lilla individ växa upp och bli en ny härlig liten medlem i släkten. 

Bild

Någon biter på mina tår

Till tonerna av Ace of base och Savage garden for vi fram. Min mor och jag. Längs med E4:ans platta landskap färdades vi och tillslut, lagom till att regnet började ösa ner, nådde vi Lund och min moster och morbror. Trots att jag spenderat kvällen med personer som är runt trettio år äldre än vad jag är så har vi haft det riktigt trevligt! Man pratar ju liksom om andra saker än vad jag och mina kompisar vanligtvis pratar om. Till exempel fick jag veta att min mormor dejtat Agneta Fältskogs pappa. Bara en sån sak! Med en liten lurvig kattunge bitandes på mina tår ska jag nu försöka somna så att lördagen snart tar vid. Babymys står då på schemat!

20140322-000926.jpg

Bara för att det ibland känns så bra

Börjar denna tisdag med lite vårpepp. Min finaste Nina (jag känner iof inte så många men hade jag gjort det så skulle hon ändå vara finast) skickade en länk med en härlig låt ”This year” nu på morgonen. Det här är vårt år och det här är årets låt stod det. Blev så glad och känner att FAN, JA, det är det. Äntligen är vi inne i vårt liv här uppe i storstaden. Fler av oss börjar hitta fasta jobb, vi har våra favoritställen att gå och fika på, vi har alla någon stans att bo som vi inte behöver flytta ifrån och så har vi varandra. Visst finns det saker kvar att sträva efter så som fast jobb till alla, någon att älska för alla, en bostadsrätt eller 1:a handskontrakt till alla, MEN just nu så känns det ändå som att vi är på rätt väg och i år ska vi njuta av det! SÅ, njut av det ni har, se det som att det sakta men säkert går i rätt riktning och njut av de där människorna som sätter guldkant på tillvaron!

Halleluja, Amen och Peace, Love and Undertanding typ.
Bild

Finfredag med föräldrar

Oj så dagarna här har rusat förbi. Igår så for förmiddagen förbi i ett naffs med en gedigen jäkla storhandling. Jag tror på riktigt aldrig att vi har handlat så mycket mat och för så mycket pengar. Nu är det vi som har frysen full av allt ifrån lövbiff, kyckling, nötfärs, lax, högrev och en massa tillbehör. Sen att jag blev skor, en skjorta, en bh och en kofta rikare var ju också ett roligt tillägg.

Mamma och pappa kom sedan redan vid fyratiden och medan jag och pappa sedan tog en promenad så förberedde bästa Nicklas kvällens supermiddag bestående av musselsoppa, entrecoté med gratinerat potatismos och rödvinssås och vaniljpannacotta.

En sen kväll blev det och vi pratade och pratade över både vin, öl och kaffe med baileys (det sistnämnda för mig och mamma medan pappa och Nicklas körde på ett glas med rom). Trevligt det där att man kan sitta uppe och prata om allt och ingenting med sina föräldrar. Det trodde man ju inte för tio år sedan inte. I säng kom vi nog först någon gång efter 01 och vi sov gott vill jag lova, både jag och Nicklas inne hos oss och mamma och pappa i vår jättesoffa. Idag är sedan en annan dag som jag får återkomma till senare.
BildBildBildBild

Den fina, men lite ovanlig julaftonen!

Så var även denna jularnas afton över. Året 2013 som blev den första afton som jag firade kvällen på annat ställe än i vårt vardagsrum. Ett ställe jag sedan två veckors ålder har spenderat alla mina julaftnar i. Först när farmor ägde huset och sedan efter att mina föräldrar tagit över det. I år blev det i stället hemma hos mina kusiner som Kalle Anka bevittnades och julbordet dukades upp, inte fy skam det heller. Att fira ihop är trots allt det viktigaste. Till och med farfar var med från 12.00 då vi till lunch doppade i grytan hemma hos oss och sedan hängde han i fram till 20.30 då vi lämnade kusinerna.

Några andra punkter denna afton som inte helt följde den ordinarie mallen var att Elin så klart saknades. Men två gånger på Skype fick vi samtala med henne så på ett litet sätt var hon ändå delaktig. Sedan att Nikclas för första gången var med oss och firade var ju inte heller fy skam. Fantastiskt om ni frågar mig. Trots att vi INGA julklappar skulle byta så hade han ändå smugit med två stycken fina sådana. Den rackarn!

Image

Vädret över Jönköping var väl som i de flesta andra svenska städer, helt grått och regnigt. Nästan lite mysigt. Men nu kan snön lika gärna utebli helt känner jag.
ImageImage
Julklapparna delades i år ut innan lunch, efter frukosten. Även det en ny variant då detta brukar ske efter Kalle. Även detta gick ju väldigt bra så jag tror jag måste bli lite mer öppensinnad med att rucka på mina traditioner, det går ju oftast rätt bra på ett annat sätt också. I vilket fall var det undertecknad som i rosa morgonrock agerade tomte och delade ut de klappar som hamnat under granen. Hålla nere på presenterna sa vi och möjligen var det några färre än vanligt men ändå blev det en rätt gedigen hög. Tur att jag tycker det är barnsligt kul med presenter.  ImageImageImageImageImage
Dopp i grytan hemma hos oss med farfar stod på agendan, som sig bör, till lunch. Nicklas doppade för första gången och jag som brukar hålla mig ifrån just doppandet så gott det går tog till och med två gånger… Har kanske med åldern att göra!?
ImageImage
Ett fint julfoto försökte jag få till på mig och herr Lindén men det var lättare sagt än gjort och det lär inte blir något vi skickar till släkten som tack för julklapparna. Är nog enklare att rita av Nicklas om man ska få honom att le på ett foto…ImageImage

Sista anhalten blev som tidigare nämnt ute hos mina kusiner. Kalle anka, julklappslek där Nicklas mycket nöjt kammade hem en kökskniv, mer julmat och lite glögg och pepparkakor fyllde dessa timmar och det var mätta utslagna julaftonsfirare som vid niotiden på kvällen sjönk ner i soffan med ett glas rött som den sista kraftansträngningen denna fina, lite ovanliga julafton!

 

Med mor, far och köksmästare Lindén

När mamma och pappa anlände igår, med händerna fulla av kassar och väskor, så bolmade det matos ut ur vår lägenhet. På spisen puttrade ett antal grytor, i ugnen trängdes bröd och förrätt och stearinljusen brann för fullt på diverse väl utvalda platser. Det var alltså inte på ett negativt sätt hela vår lägenhet kändes som ett rökeri, tvärt om, det bidrog bara lite ytterligare till den gemytliga stämningen som jag känner när jag får ha min familj hos mig. 

Nicklas som stod för den största delen av matlagningen tog sig an detta, även denna gång, med bravur och lät mig ta det lugnt med mina föräldrar i soffan medan han färdigställde middagen. Förrätten var det dock jag som ansvarade för och denna bestod utav smör och vinstekta kantareller på bröd med tryffelolja, toppat med Västerbottenost och basilika. Enkelt och riktigt smarrigt. 

När grytan ute i köket sedan puttrat tillräckligt länge så slog vi oss allihop ner vid matbordet och avnjöt ännu en perfekt Boeuf Bourguignon signerad Lindén. Samtalsämnen avlöstes, köksstolarna byttes mot soffan och vinet utbyttes lite senare mot kaffedrinkar.

Kvällen avslutades med att Nicklas spöade oss alla i ett Rockfrågespel, vi andra hade långt ifrån en chans att ta hem den vinsten. Mamma och pappa bäddades sedan ner i soffan och de blev de första att inviga denna som säng. Recensionen löd ”funkar utmärkt att sova i”, fler övernattningar framöver kan vi alltså hoppas på.

Finfin kväll på alla sätt och vis och imorgon är det åter dags för föräldramys då jag skall gå med mina kära föräldrar på en Tommy Körbergkonsert, perfekt söndagsaktivitet känns det som.  

BildBildBildBildBild